tisdag 27 september 2011

Barnmat

Ja, barnmat ja, det tillverkar jag på löpande band här hemma emellanåt, eller, det känns som det i alla fall för så som vår lille kille äter så går det åt en hel del! Är inte så säker på att jag kommer hinna med att laga lika mycket av hans mat när han snart ska börja äta två lagade mål mat om dagen... Tycker hur som helst att det är väldigt roligt att laga barnmat! Mixerstaven är min bästa vän! Ofta brukar jag försöka laga mat som påminner mycket om den mat vi äter, tänker att han då kommer att gilla min mat även i fortsättningen! Så när jag här om dagen gjorde en Biff Stroganoff till oss så fick han så klart en bebisvariant.


Laxgryta med ärtor, morötter, dill, persilja och potatis


Till vänster Kalops med morötter och potatis.
Till höger Biff Stroganoff med morötter, palsternacka och ris



Till vänster kycklingryta med tomat, morot, palsternacka, paprika och ris.
Till höger kyckling med morot, palsternacka, timjan och ris.



Brukar frysa i muffinsformar eftersom vi inte har så stor frys och på detta sätt kan jag liksom packa ihop det lite bättre i frysen. I vår frys finns ett infrysningsfack som är perfekt att ställa ut ett gäng formar på och sedan bara stoppa in för snabb infrysning! Man får bara passa sig så man inte fyller formarna allt för mycket...då skrapar man av en del av innehållet på insidan av frysen...har lärt mig det den hårda vägen om man säger så... Nästan fyra sånna här formar sätter han i sig vår lille "Heffis"!

söndag 18 september 2011

Lycka!

Ljuvliga dofter sprider sig i mitt kök! Att gå här i köket och känna alla dessa härliga dofter är nästan bättre än att äta all den goda maten och det nybakade! Fast bara nästan... Till min stora lycka har jag idag äntligen lyckats med ett surdegsbak och denna gången utan att fuska med jäst! Doften av nybakat bröd blandas med dem från köttfärssoppan och äpplepajen jag lagade till lite tidigare under dagen. Tänk att man kan känna en sån lycka över att ha skapat något i köket! För det känns faktiskt som att jag har skapat, inte bara tillagat!


Pajen hann jag inte ta något kort på innan vi åt upp den, antar att det var ett gott betyg! Men de härliga svenska äpplena hann jag ta en bild av innan de åkte ner i pajen och det finns inga äpplen som doftar så gott som de svenska och pajen blir ju bara så god!




Här är det då äntligen, mitt surdegsbröd! Denna gången ett ganska grovt med en massa härliga, goa frön i.




Inspiration

Har hittat en härlig bok om surdegsbröd på Bokus som jag är väldigt sugen på att köpa! Kanske kan hjälpa mig lite på traven i mina försök att någon gång lyckas med mina surdegsbak. Boken heter "Surdegsbröd: recept och tips från en hemmabagare" och är skriven av Martin Johansson. Martin har även en blogg, eller hade rättare sagt...han har slutat skriva i den, som jag har läst en hel del på. Även om han slutat skriva så finns den kvar på nätet med en massa härliga tips! Pain de Martin heter bloggen i alla fall om någon är intresserad av att titta.


Vill gärna visa några andra böcker som brukar inspirera och skänka mig en hel del glädje. Jag kan sitta länge och bläddra i dem och fantisera om hur det var att baka och laga mat "förr i tiden".

 




Böckerna har min gammelmormor Märta och mormor Bibbi haft. Längs upp till vänster är det två anteckningsböcker med en massa härliga handskrivna recept i. Boken "Modern bakning" var nog modern under sent 60-tal eller tidigt 70-tal skulle jag tro, det finns inget årtal i den, bilderna är bara så härliga! "Kokbok för skola och hem" är från 1952. Den äldsta boken "Kokbok från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära" är från 1927 och är fantastiskt intressant att läsa, man lär sig en hel del om livet för länge sedan! Här kan man läsa hur man på bästa sätt flår och styckar en hare och hur man sedan tillreder den på bästa sätt, att man vid brödbak bör elda så att ugnen håller jämn värme och att ugnsvärmen "prövas därigenom, att man kastar in ett papper, som efter en stund blir vackert rostbrunt, om ugnen är lagom, men blir bränt om ugnen är för het." Tackar ödmjukast för termostaten på min ugn!

torsdag 15 september 2011

En fuskares bekännelser

Så har jag då äntligen lyckats baka lite bröd! Men, ja, jag måste ju erkänna att jag var tvungen att fuska lite för att få till det tyvärr. Om det finns några gamla glömda brödgudar någonstans i någon tro så är de antingen helt galet upprörda över hur jag hanterat degen idag eller så sitter de och gapflabbar åt mig! Gjorde det själv ett tag också faktiskt, skrattade alltså! Hur svårt kan det vara och hur mycket kan man konstra till det för sig egentligen?!


Var ju så glad över att min surdeg äntligen ville vakna till liv! Och som den vaknade sedan då! Under natten till igår så tog den sig friheten att kika utanför glasburken tom, även fast jag gav den en större att växa i! Så igår kväll satte jag återigen en fördeg som skulle jäsa sig tjock och härlig över natten så att jag idag på morgonen skulle kunna baka lite härligt surdegsbröd. Full av förväntan smög jag så ut i köket i morse och lyfte på locket till min bunke...pyttesmå löjliga bubblor var allt den hade lyckats med på hela långa natten... Gjorde i alla fall ett försök och satte en deg som sedan fick stå i den goa värmen vid spisen och gotta sig i två timmar, gav den en timma till, sen morrade jag åt den ojästa sörjan och gick ut för att köpa lite jäst! Hemma igen, efter en riktigt härlig promenad, rörde jag ut jästen i lite vatten, hällde tillbaka degen i maskinen, blandade i jästen och lite mer mjöl och knådade den stund till i assistenten. Och då ÄNTLIGEN började degen att jäsa! När degen så jäst färdigt bakade jag ut den till två bröd men inser, när de ligger där på bakplåtspappret och flyter ut, att den är alldeles för lös för att kunna bakas på bakplåt...skulle nog slutat med bröd i hela ugnen tror jag... Jag tar fram två avlånga formar, som jag smörjer med lite olja, och börjar försöka få över degen till dem. Degen är lös och väldigt seg, kletar sig över allt och liksom lever sitt egna lilla liv när jag försöker få i den i formarna. Till slut lyckas jag, med sambons hjälp, att få ner i alla fall större delen av degen i formarna, resten sitter på mina armar och händer, på bakplåtspappret och på köksbänken! När bröden sedan är färdiggräddade tänker jag att jag ska ta ut dem ur formarna för att få en knaprig och go yta runt om. Men...de sitter fast, som berget, orubbliga! Det ena brödet försöker jag liksom skära ur med en stekspade i plast, men det medför bara att jag har sönder brödet istället för att få ut det, det sitter fortfarande stenhårt fast och jag tänker: Men så sitt där då! När bröden har svalnat går det bättre men nu är de ju mjuka på sidorna...


Visar så klart det brödet som är helt och fint!


Hur det smakade? Helt gudomligt så klart! Såååå gott! Är glad att jag blandade i lite jäst istället för att slänga allt som jag faktiskt tänkte göra först!

tisdag 13 september 2011

Det bubblar!

Tjoho! Ser ni vad jag ser? Bubblor! Bubblor i min lilla Rågsuris! Verkar som att det är bättre att sätta surdegen på råg i alla fall, för min Vetesuris är det fortfarande inget liv i...





Hoppas, hoppas, hoppas att det funkar denna gången! Ikväll ska den få lite mat så att den orkar växa lite till!

måndag 12 september 2011

Minimuffins och spruckna surdegsdrömmar

Ja, det där med surdeg alltså...det är INTE lätt! För fyra dagar sedan satte jag en ny surdeg som enligt konstens alla regler nu ska vara färdig att användas, men min surdeg är död, inte ett enda tecken på liv kan jag se. Dessutom så liksom delar den på sig hela tiden. Men, jag ger mig inte i första taget så det är bara att ladda om och försöka på nytt! Nu ska jag bara besluta mig för om jag ska försöka att starta om den jag har eller om jag ska sätta en helt ny på råg...hm...eller så kanske jag gör både och för att helgardera mig! För jag SKA bara ha igång en surdeg, vill ju så gärna baka!


Så här ser den ut, min döda "Suris"

För några veckor sedan var jag och dottern nere på stan och shoppade lite. På Åhlens hittade vi små söta minimuffinsformar som vi bara var tvungna att köpa, gick liksom inte att motstå! Första baket med dessa små söta formar blev aningen misslyckade...hällde i alldeles för mycket smet i dem och resultatet blev ganska kladdigt om man säger så... I fredags tog vi en tur till djurparken, det var en sån där fantastiskt dag med härligt, lite höstigt väder och underbart sällskap! Så klart måste man ha med sig lite fika när man ska iväg på utflykt så jag bakade några små minimuffinsar som vi kunde ta med oss. Och denna gången lyckades jag få i rätt mängd smet i dem och de blev riktigt lyckade! Hade i en massa kardemumma i dem så de smakar nästan som bullar, mmmm!


Syns lite dåligt på bilden hur små och söta de är, men de ligger på en liten assiett så då kanske ni kan förstå att de liksom bara är en liten mumsbit.



Såhär syns det lite bättre!


torsdag 8 september 2011

Storhandling!

Att åka och storhandla kan ju ibland vara förknippat med en hel del jobbiga känslor, massor med människor som bara är i vägen hela tiden, ungar som skriker, själv är man lite småhungrig och grinig, för att inte tala om alla pengar som går åt! Men för mig är det oftast så att jag tycker att det är riktigt härligt att få åka och göra dessa inköp, tycker om känslan av att veta att skåpen är fulla av olika matvaror så att jag kan laga till det mesta som jag får lust till. Som i dag, jag och dottern kunde åka iväg själva och fick en riktigt mysig stund tillsammans där vi hann med att prata om både det ena och det andra. Vi behövde inte trängas med en massa stressade människor utan var där före de flesta andra och butiken var så där härligt maxad med varor. Dessutom fick jag ju inhandla en massa olika mjöl- och grynsorter till alla mina kommande brödbak! Nu har jag laddat upp med ekologiskt vetemjöl och ekologisk honung som jag ska sätta en ny surdegsgrund på. Hoppas, hoppas att det går bättre denna gången!


Nu ska här bakas!

onsdag 7 september 2011

Lite virkat

När jag var liten älskade jag att pyssla och fixa med det mesta, jag var nog ganska så påhittig också för på något sätt så har jag lärt mig att virka utan att någon har lärt mig hur man ska göra, klurade liksom ut det på egen hand. Mina alster från barndommen är, kanske just därför, långt ifrån perfekta och vad gör väl det egentligen? Men jag vet att det störde mig otroligt mycket att det inte blev så som jag i huvudet hade bestämt att det skulle bli! I olika perioder har jag sedan tagit upp det där intresset för att virka och försökt mig på att knåpa ihop något fint. Det har oftast slutat med att jag åter igen blivit frustrerad över att det inte blivit så bra som jag velat eller att det gått för långsamt och då tagit för lång tid att få fram ett resultat, för är det något jag gillar så är det snabba resultat. Men nu har jag äntligen haft lite mer tålamod och dessutom fått lite virktips från min kära mormor Bibbi. Är så glad över att hon finns och vill dela med sig av sina kunskaper! Här kommer iallafall lite bilder på några av de projekt som jag faktiskt lyckats avsluta och dessutom blivit ganska nöjd med!

Den här lilla fulsöta nallen var jag bara tvungen att prova om jag kunde virka! Hittade mönstret till den hos Drops, men jag har kanske inte gjort exakt som det stod i beskrivningen...


Sen tyckte ju Elin att nallen skulle ha en liten kofta också så klart!


Mönstret till denna lilla figur har jag hittat i en bok som heter "Virka amigurumi" av Mia Bengtson, blev inspirerad att prova detta av en vän som virkat flera av hennes små söta figurer.


Denna mössa satt jag och virkade till "Bäbis" när vi fortfarande inte hade träffat vår lille Albin än, det var faktiskt kvällen innan han kom! Tyvärr har han aldrig använt den, bara provat, men Elin använder den flitigt till sina dockor! Mönstret har jag hittat på själv.



Denna mössa har jag också hittat på själv, blev helt ok, lite liten bara så jag har töjt ganska rejält i den!


Lyckades få till ett E på Elins mössa! Även till denna har jag hittat på mönstret själv.



Hoppas verkligen att jag kommer att slutföra några fler projekt snart, har både en filt och någon liten figur på g. Vem vet, det kanske kommer fler bilder om ett tag!

måndag 5 september 2011

Surdegsbak

Har länge funderat på det där med surdeg som så många pratar om, brödet blir ju så fantastiskt gott och så är det så där härligt ursprungligt på något vis. Nu har jag genom min kära mormor äntligen blivit invigd i surdegsbakandet! För några dagar sedan fick jag ett par portioner surdeg som hon tillverkat och sedan fryst in och sparat till mig.
I lördags tinade jag en omgång som jag sedan "matade på" och igår kväll satte jag en fördeg som jag idag har bakat ett ljust bröd på. Tyvärr så misslyckades det totalt...degen jäste väldigt långsamt och inte alls så mycket som den ska göra och när jag sen bakat ut bröden och de skulle jäsa igen hände nästan ingenting...bröden ser väldigt goda ut, och det är de också, på ytan, men insidan är geggig och ojäst och smakar inget vidare. Har läs en del på en sida som heter bakasurdeg och funderar nu på att sätta min egen surdeg enligt deras recept, inte för att jag egentligen tror att det är något fel på mormors men, då blir det liksom lite lättare att se var i processen som jag kan ha gjort fel. Misstänker att det kan ha varit när jag "matade på" min surdeg som det blev fel, jag använde mig av vanligt vetemjöl och på bakasurdegs sida har jag läst att det bästa är att använda ekologiskt mjöl då detta inte är så processat som vanligt och har bättre jäsegenskaper i sig.

Så här har det iaf sett ut under dagen:





Att baka med degen som man får när man bakar på surdeg var i alla fall helt fantastiskt! Konsistensen på degen var en helt annan mot vanlig deg som man sätter på jäst, det känndes nästan som att degen levde på något underligt vis! Imorgon ska jag helt klart se till att fylla på mitt skafferi med lite nya mjöl- och grynsorter så att jag snart kan göra ett nytt försök!

söndag 4 september 2011

Härliga höst!

Vet att det antagligen är många som inte kommer att hålla med mig men, jag älskar det faktum att det nu börjar gå mot höst! Vi har precis kommit in i september och det syns redan på träden att de börjar släppa taget om sommaren och så gör även jag. För hur härligt det än är när värmen kommer till vårt kalla land så är det under hösten jag mår som allra bäst! Tänk att efter en härlig långpromenad, i lite kallt och klart väder, få kura ihop sig i soffan med en kopp gott te och tända värmeljus! Höstens dagar, som kanske inte alltid är sådär klara och härliga, inbjuder ju också till lite mer inomhusaktiviteter än vad sommaren gör och det trivs jag bra med! Gillar känslan av att äntligen få gå i köket och "stöka" utan att behöva ha dåligt samvete för att jag inte är ute och tar vara på det fina vädret!

Idag har jag gjort en ny omgång av min hemgjorda müsli som jag har blivit lite smått beroende av, frukost utan den blir liksom inte riktigt det samma. Hittade receptet på recept.nu och sedan har jag provat mig fram och modifierat det lite. Det är en sån där rostad variant typ "Start" eller "Crunchy" fast mycket mindre sötad, den här kan man äta utan att få ett sockerrus på morgonen!

Här kommer mitt recept:

3 dl fiber-havregryn
3 dl rågflingor
1 dl kokos
½ dl linfrön
½ dl hasselnötter

Jag brukar använda mig av fiberberikade havregryn så det blir lite extra fibrer i, men vanliga funkar ju också så klart!

Hacka hasselnötterna ganska fint och blanda sedan ihop alla ingredienserna i en bunke.

2 dl vatten
2 msk olja
3 msk flytande honung


Blanda ihop i en liten skål och rör tills honungen löser sig.
Häll vätskan över de torra ingredienserna och blanda väl.
Bred ut massan i en ugnssäker form, jag brukar använda en med teflonbeläggning, och platta till den lite.
Rosta i ugnen i ca 30 minuter i 175 grader. Efter ca 10 minuter brukar jag ta ut formen och hacka upp müslin lite, så att den blir sådär bitig som den som man kan köpa är. Sen rör jag försiktig om i formen med ca 5 minuters mellanrum tills müslin känns torr.






Till frukosten brukar jag skiva lite banan eller klippa lite torkade aprikoser eller katrinplommon över müslin och käka den med naturell yoghurt, smaskigt tycker jag!

Om någon provar att göra receptet får ni gärna skriva en kommentar. Du kanske kan förbättra receptet ytterligare!